Potatisen är kanske inte köksträdgårdens sexigaste gröda.. Den blekgula knölen med ganska vardaglig (och giftig!) blast är väl inget man drömmer om att fylla pallkragarna med, framför kronärtskocka, palmkål och jätteverbena. Dessutom är de ju ofta billiga att köpa i mataffären och det går nästan alltid att få tag på svenskodlade. Så varför tycker jag då att alla borde odla potatis? Jo, det ska jag såklart berätta!

Peruviansk nattskatta

När potatisen kom till Sverige i mitten av 1600-talet användes den först som en spännande trädgårdsväxt och fanns att beskåda i den Botaniska Trädgården i Uppsala. Från början kommer den från Sydamerika och det latinska namnet på exemplaren i Uppsala var Solanum tuberosum s. Papas peruvianorum. Det svenska namnet fick bli: Peruviansk nattskatta. Lite mer avancerat än dagens “potatis”, minst sagt! Men potatisen har haft betydligt fler namn än så. Ett annat av de tidigare är tartufler och många dialektala ord används fortfarande idag. Är det kanske jordäpple, jordpäron, pära, jopp eller nola som serveras vid matbordet hemma hos er? Hos mina skånska morföräldrar är det givetvis pantofflor som ångar varma direkt från kastrullen i den vita porslinsskålen, redo för sällskap med sås och kokta grönsaker.

En hårt besprutad självklarhet

Potatisens väg från den botaniska trädgården till våra svenska matbord var inte helt snabb. Det krävdes nästan 100 år, att folket var svältfödda efter dåliga spannmålsskördar och att man insåg att det gick att använda potatis till att framställa brännvin. Först då var gemene man redo att släppa in den märkliga växten från Peru i sina köksträdgårdar och på åkrarna. Idag ser vi istället potatisen som en självklarhet i det svenska jordbruket och vi är till 90% självförsörjande på det som livsmedel i landet.

Så varför tycker jag då att privatpersoner, du som läser det här, ska odla potatis hemma när vi redan har så mycket av det i Sverige? Jo, potatisen toppar även en annan lista över det som odlas i vårt land. Potatisen är den mest besprutade grödan av allt vi odlar i Sverige. Kemiska bekämpningsmedel används i enorma mängder på landets potatisfält! Att odla potatis ekologiskt på stor skala kan vara väldigt utmanande på grund av potatisbladmögel, så det finns inte så många obesprutade att välja på i mataffären. Men det är betydligt enklare att lyckas med giftfri odling på liten skala, till den egna familjen och kanske till grannarna med om det blir över. Därför tycker jag att alla som har möjligheten ska odla potatis – för att minska på gifterna!

Odla potatis, steg-för-steg

Nu hoppas jag såklart att du som läser det här är redo att löpa ut i landet och trycka ner ett gäng sättpotatis i jorden! Eller redo och redo, riktigt än är det inte dags förstås. Innan knölarna ska ner så hinner vi gå igenom hur de bör odlas.

• Förgro
  Om du vill kan du förgro din potatis innan den ska ner i jorden. Genom att göra det får knölarna ett försprång och ger på sikt tidigare skörd. En tidigare skörd är, förutom trevligt, också ett sätt att undvika potatisbladmögel, som kommer först senare på säsongen. Det finns många sätt att förgro potatis. Man kan göra det i ljus, i mörker, med ett tunt lager jord i botten eller direkt på en bricka. Jag har provat flera sätt och tycker att de flesta funkar bra. Viktigast är att det är en sval, men helt frostfri plats och att det inte blir för fuktigt runt knölarna. Oftast brukar jag lägga dem utspridda på en kartong i ett ljust och svalt rum. Man förgror potatisen ca 6 veckor innan den ska sättas ut, men även kortare tid gör skillnad.
  
  
• Odlingsplatsen
  Potatisen vill växa i ett soligt och varmt läge i en lucker och näringsfattig jord. Förutom värmen så är ett soligt läge bra för att snabbt torka upp blasten efter nattens dagg, återigen ett sätt att hålla undan bladmögel som trivs i fukt. Jorden behöver vara lucker och lätt så att plantan enkelt kan bilda nya knölar. Och för att plantan ska bilda just knölar under marken så är det viktigt att jorden inte är för näringsrik. Då blir det istället massor av stor fin blast – men inte så mycket knölar. Plantan lägger fokus på fel sak!
  
  
• Sätta potatisen
  Potatis är känslig för kyla och frost, men nere i marken är den bra skyddad så vi behöver inte vänta tills sista frostnatten passerat som med andra grödor. Däremot vill vi att jorden ska ha uppnått ungefär +8°C för att vara säkra på att knölarna får det bra när de ska gro. Det brukar inträffa från mitten av april fram till mitten av maj beroende på var i landet man bor. Knölarna ska ner 5-10 cm i jorden och om groddar utvecklats ska de peka uppåt. På friland eller i pallkrage är 20-30 cm ganska lagom avstånd mellan knölarna för att plantorna inte ska stå för tätt.
  
  
• Skötsel av odlingen
  Det är bra att vara noggrann med vattningen av potatisodlingen (med det sagt är jag själv inte det minsta noggrann). Om jorden blir för torr så är det större risk att potatisarna drabbas av skorv, en skalsjukdom som orsakas av jordlevande bakterier. Det är helt ofarligt för oss att äta potatis med skorv, men det ser inte så trevligt ut. Vattningen bör du få gjord på morgonen eller mitt på dagen, när solen kan få det överflödiga vattnet att avdunsta snabbt för att (guess what); undvika potatisbladmögel. Något som kan kräva lite pyssel av odlingen är att du behöver kupa potatisen. Om solljuset når knölarna bildas det giftiga ämnet solanin i dem. Det syns tydligt på att de blir gröna och ska då inte ätas. För att undvika detta behöver vi kupa upp jorden runt plantorna ett par gånger under säsongen så att knölarna garanterat inte ser dagens ljus innan skörd.
  
  
• Skörd
  När blasten börjar vissna är potatisen definitivt skördeklar. Då kan knölarna nämligen inte växa mer, men vill du kan du låta dem ligga kvar i jorden ett tag ändå. En annan indikation är när plantan blommar, men det är det lurigt nog inte alla sorter som gör. Är du ute efter tidig potatis vid midsommar så får du ofta chansa och hoppas att plantan hunnit bilda fina och tillräckligt stora knölar. Här gäller det naturligtvis att välja tidiga sorter och förgro i god tid!

Alternativ odling

Om du har ont om plats, eller vill få en riktigt tidig skörd så är kanske hink-odling något för dig! Med en hink eller balja på ca 20 liter kan du få en trevlig skörd att slänga upp på midsommarbordet. Eftersom en hink går att flytta kan du sätta potatisen tidigare än på friland, och ställa hinken i ett växthus eller liknande för att kickstarta tillväxten så fort och tidigt som möjligt. Om du odlar i hink så bör du begränsa antalet sättpotatisar till en eller ett par stycken.

Ett annat spännande sätt att odla potatis på är att lägga dem ovanpå jorden, och sen täcka dem med halm. Det blir otroligt enkelt att skörda och du behöver inte oroa dig för att missa och lämna kvar några knölar i jorden. Se dock till att halmen ligger tillräckligt packad så att inget solljus når knölarna.

Potatisodling i tunna, med planteringsjord och halm

Mina favoriter

Jag har själv i ärlighetens namn aldrig odlat en sort som jag sen inte tyckte var värd att odla igen, alla har varit tillräckligt goda! Men här har ni i alla fall mina favoriter:

• Lea – Krämig, god och vackert gul färg. Passar bäst som färskpotatis eller ugnsrostad.
• Amandine – En fransk delikatess som brukar ge skörd under lång säsong.
• Connect – God och tålig rackare som brukar ge riktigt stor skörd även under tuffa förhållanden. Passar till all möjlig matlagning, tycker jag.

När du ska välja sort att odla så finns det ju mängder av varianter i butikerna. Fundera på när du vill ha din skörd och hur du helst tillagar potatis. De flesta sorter funkar egentligen att använda till allt möjligt, men det finns lite rekommendationer att kika på. Spana helst efter sorter som är motståndskraftiga mot sjukdomar. Det sparar dig mycket bekymmer om du från början väljer sorter som står emot potatisbladmögel och skorv bra. Är du orolig för just potatisbladmögel så är det bäst att välja tidiga sorter. Mögelsjukdomen drabbar växterna ganska sent på säsongen, så om du redan hunnit skörda har du ryggen fri.

Tänk på att köpa certifierad sättpotatis! Använd inte potatisar från mataffären. Det kan bli finfin skörd av dem med, men det är risk att de bär på jordsjukdomar som kan få fäste i din trädgård och sabba för potatisodling i många, många år framöver. Köp istället det som heter sättpotatis, och har en certifiering som garanterar att de är sjukdomsfria.

Länge leve potatisen!

Visst är potatisen en helt fantastisk gröda, om än inte den sexigaste. Så många saker vi kan göra med den i vår matlagning, och så lättodlad den är med rätt förutsättningar! Dessutom är den väldigt smidig att förvara i ett kallt skafferi eller kanske i källaren långt efter skörden, och tar oss på så vis ett steg närmre självförsörjning. Att koka egenodlad potatis mitt i vintern väcker minnen från en varmare årstid och kanske hopp inför nästa säsong. Det i sig är en anledning till att odla potatis hemma i trädgården, eller i en hink på balkongen!