Förra helgen styrde vi färden mot Åsens by. Åsens by är ett gammalt kulturreservat och jag har varit sugen på att åka dit igen ända sen vi besökte deras julmarknad i fjol. Planen var att vi skulle åkt dit när körbärsträden blommade, sen blev det aldrig riktigt tillfälle. Men förra helgen, då var vi äntligen där igen.

Ute på åkern var hästarna i full gång med att harva åkern när vi kom. Så fint att få se hästarna i arbete. Så lugnt och tyst allt gick till, jämfört med tuffandet och dundrandet som brukar låta från åkern hemmavid när traktorerna far fram. Men det tog förstås väldigt mycket längre tid att ta sig an en endaste liten åkerplätt.

Vi vandrade vidare genom byn och barnen fick prova på styltorna vid lekboden. Nu har de börjat få in snitsen när vi har kuskat land och rike runt och besökt olika Kulturreservat. Det brukar vara standard att det finns ett par styltor för barnen att testa. Nu fick äntligen Oskar även se hur roligt de tycker det är. Han har inte varit med innan, men jag tror att han fick lite feeling. Kanske står här ett par styltor lutade mot uthuset snart även hemmavid.

Lilla Dora fick också roa sig. Hon hälsade på både grisar och får. Väldans bra miljöträning för den lilla valpen.

Käpphästtillverkning

I ett av uthusen var det käpphästtillverkning. Hilda knåpade ihop en egen käpphäst med lite hjälp från mor sin. Sen testades den nytillverkade käpphästen på banan i Teklas trädgård.

Teklas hus är också trivsamt att kika in i. Här bodde Tekla fram till 1989 utan vare sig vatten eller el indraget. Det eldades nog rätt friskt i den där vedspisen om hösten och vintern. Det hade varit spännande att få testa att bo i ett sådant hus en vecka om senhösten. Utan el eller vatten. Se om en fixar med alla bestyr.

Härligt att strosa runt bland alla fruktträd som nu börjat anta lite höstigare färger. Ett mysigt avslut på september.